Tips på hur man kan jobba lokalt för att påverka i skolfrågan

  • Bestäm er för vilka/vilken fråga ni vill fokusera på, t.ex. kompetensutveckling till skolans personal inklusive utbildningsnämnden, tillgänglig arbetsterapeut/logoped, specialpedagog med NPF-spetskompetens, uppföljning och styrning från huvudmannen gällande skolsituationen för elever med funktionsnedsättning.
  • Ta reda på vem eller vilka som ”äger frågan” och vilka som har möjlighet till inflytande i frågan, t.ex. rektor, skolchef, utbildningsnämnden, tjänstemän
  • Ta reda på fakta (prata med tjänstemän, begär att få ut allmänna handlingar). Använd Riksförbundets skolenkäter, genomför egna enkäter som tar upp situationen lokalt.
  • Ta reda på vad lagstiftning, styrdokument, allmänna råd säger samt rapporter från t.ex. skolmyndigheterna.
  • Finns det andra aktörer som ni kan samarbeta med, t.ex. funktionsrättsorganisationer, barnrättsorganisationer, lärarföreningar/andra professioner.
  • Bjud in er/Begär möte/ Skriv till beslutsfattare, tjänstemän, politikerna i utbildningsnämnden. Bjud in till möte/panelsamtal och beskriv situationen i skolan och hur den påverkar elever och anhöriga. Lyft allmänintresset, t.ex. ekonomiska vinster. Berätta om goda exempel.
  • Gör skolsituationen för elever med NPF allmänt känd. Lyft den medialt, t.ex. i en debattartikel. (Läs Riksförbundets två senaste, kanske kan delar återanvändas) Den ena finns här och den andra här.
  • Etablera kontakt med journalister och erbjud ett ”case”.
  • Skicka pressmeddelande
  • Sprid budskapet i sociala medier
  • Viktigt! Följ upp, arbeta brett, ge inte upp och ha alltid en god ton.

Fler tips och råd om intressepolitiskt arbete finns på vår webbplats.

Kontakta gärna vår intressepolitiska ombudsman Annica Nilsson för frågor och stöd.

Särskilt alarmerande resultat från skolrapporterna

– Bara 18 procent av vårdnadshavarna svarar att deras barn får det stöd som det behöver för att klara undervisningsmålen.
– Hälften av barnen, 50 %, som går i en årskurs/skolform där betyg sätts anges inte ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik
– Endast 16 procent av vårdnadshavare svarar att lärarnas kunskaper är tillräckliga för att kunna anpassa undervisningen till barnets behov.
– Endast 11 procent av vårdnadshavarna upplever att kompetensen om NPF är tillräcklig inom elevhälsan.
– 15 procent av vårdnadshavarna uppger att barnet varit hemma i minst fyra veckor varit frånvarande av andra skäl än sjukdom eller beviljad ledighet, och i vissa fall upp till ett år eller ännu längre.
– Brister i stödet leder för eleverna till psykisk ohälsa (56 procent), läs- och skrivsvårigheter (43 procent), sänkta betyg (50 procent), frånvaro (50 procent).
– Bristerna i stödet leder för föräldrar till sämre hälsa (70 procent), sjukskrivning (39 procent) och att de får gå ned i tid (59 procent) – 94 procent av vårdnadshavarna säger att de känner oro inför skolstarten.
– 81 procent av alla eleverna och 87 procent av flickorna känner oro inför skolstarten

Som stöd finns också rapporter från Skolinspektionen och inte minst Skolverkets nationella studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning Tillgängliga lärmiljöer?, som kan läsas här.